hannavidmark

Här är det lite dött, följ mig på instagram istället hannavidmark :)

Vips så hade det gått på tok för många veckor sen senaste uppdateringen, men vet ni? Jag lever och mår så bra som jag kan med omständigheterna. Jag vet fortfarande inte vad som händer till hösten eller var jag vill bo, men jag vet att man inte kan ta mer än en dag i taget. Just nu bor jag här och trivs underbart bra och jag jobbar åt hemtjänsten hela juni och juli. Jag gillar läget helt enkelt!

Livet är speciellt och för att man ska uppskatta det goda i livet behöver man även det som är mindre bra. Livet går upp och ner helt enkelt och jag har lärt mig att det bara är så. Dessvärre mår man ju aldrig bra när man hamnar i svackorna och just nu är jag inne i en sådan.

Min nacke mår långt ifrån bra just nu och konstant smärta gör en inte till en trevligt vän, sambo eller flickvän.
Detta gör att jag mår ännu mer dåligt över att jag inte är den jag i vanliga fall brukar vara. Jag är 23 år och borde verkligen inte ha sånna här problem med min kropp nu. Har påbörjat rehab övningarna så förhoppningsvis är nacken snart bra igen och ingen behöver stå ut med mitt dåliga humör.

Framtiden är då nästa grej som gör mig orolig. Även om jag har kommit fram till vad jag vill utbilda mig till så löser det inte speciellt mycket. Jag har inte tagit mig in på utbildningen och jag vet inte om jag kommer få jobb efter 3 års studier. Jag vet inte vad jag ska göra i sommar och jag vet inte var vi ska bo.

Jag är en människa som vill veta hur saker och ting ska bli. Jag vill ha en plan.

Onsdagar innebär konstverkstad för mig på skolan. Idag var det textil och vi gjorde en massa tygtryck. Väldigt roligt måste jag säga.

Resultaten. Blev mest nöjd med bladtrycket.

Igårkväll bakade jag VB-ost frallor. Har fått receptet av Klara här i byn men har nu gjort lite ändringar och bytt hälften av vetemjölet till grahamsmjöl så de blir liiiite nyttigare iallafall.

Ostfrallor

5dl ljummet vatten
4msk mjukt margarin eller olja
75g jäst
1½ tsk salt
2-3 msk socker eller sirap
13-15 dl vetemjöl (Jag tog häften vete och hälften grahamsmjöl)

Rör ut jästen med sockret/sirapen.
Tillsätt smöret, vattnet, saltet coh mjölet(lite åt gången)

Arbeta ihop degen i 10 min, låt jäsa i 30 min

Knåda degen tills luften försvinner

Dela bröden till lämplig/önskad storlek, pensla med ägg och lägg på riven ost av valfri sort.

Grädda i mitten av ungnen på 220 grader i ca 10 min.

De blir himmelskt goda! :)

Åkte till Skellefteå för att fönstershoppa lite, men kom hem med den här...
fast jag gillar den :)

 

 

Jag har sportlov och njuter av varenda minut! Vädret är helt gudomligt och jag känner hur mycket energi man får. Underbara vår!

Igår tog jag och Stina en härlig promenad runt byn och på eftermiddan när karlarna kommit hem blev det kaffe och bulle på våran lilla bro för att njuta ännu mer av solen. Fyra stolar och ett litet bord på den inte så stora bron resulterade i en intressant syn för grannar och passerande bilar. "Jaahaaja...Pensionärsparen har kafferep nu på eftermiddan" Haha! Trevligt hade vi iallafall och grannarna fick sig ett gott skratt.

Den här dagen började redan klockan fem imorse då jag skulle vara en social sambo och följa med karln i lastbilen. Det gick bra ända till klockan halv ett då jag slumrade till och helt plötsligt var vi hemma. Fortsatte min vila ute i solstolen istället.


Ikväll vankas det ett nytt Core pass och jag är taggad!

När jag flyttade från Umeå till byn var min största rädsla att jag inte skulle ha någon att umgås med. Alla mina vänner fanns kvar i Umeå och det var för långt att köra dit för en kväll bara för att få prata av sig.

Jag fann snabbt en tjej på samma gata som är helt underbar och en riktig vän för livet. Hon är mer än guld värd!

Jag är så otroligt tacksam som har fått mig en sån underbar vän som Josefin när jag flyttade till byn.

Hej och hå vilken dag! Är helt slut i både kropp och huvud.

Dagen började med ett svettigt träningspass i och med att plogbilen kom precis när jag skulle backa ut bilen ur garaget. TACKARR! Ut och skotta bort den enorma plogkanten och sen iväg till skolan. Väl på skolan skrev jag kemiprovet och det kändes riktigt bra. Min pluggkväll igår gav nog ändå rätt mycket.

Efter lunch var det dags för årets stora happening, "Slaget om Edelvik". En innebandyturnering mellan alla klasser och personal på skolan. Svettigt värre kan jag lova. Jag agerade arrangör,dommare och även spelare. Puh. Dessvärre blev det ingen final för våran klass detta år. Finalen vanns Konstklassen så ett stort grattis till dem.

Ilade sedan hem till byn för att fixa middag, klippa lite och sedan iväg på sista träningspasset för dagen, core med underbara Maria. Hon får en verkligen att ta ut sig till max och man känner sig så stolt efteråt.

Efter en dusch ska jag nu krypa upp i soffan med min värmefilt och invänta BigBrother.

Hej och hå, en veckan har redan gått. Helgen har bestått av jobb i backen och trevligt middagsbesök av föräldrarna.
I söndags började jag ana en förkylning och på måndagmorgon var den ett faktum. Usch! En näsa som rann likt en vårflod och svidande ögon. Idag verkar förkylingen vara borta och jag är glad. Dessvärre har det blivit 3 missade träningspass och det känns förjävligt. Får ta igen det nästa vecka :)

...göra det själv! Är man fattig student och dessutom ensam hemma får man ta saken i egna händer. Kladdigt och lite kramp i armarna, men nu är utväxten borta och jag är nöjd :)

...inte lida pin, i det här fallet. Man får tömma sina plånbok istället. Tusen spänn för dessa tre produkter.

Nu är det bäst att dessa tre gör vad det ska så jag får babystjärts len hud ;)

Invigde denna skönhet ikväll :) Skönt att ha en riktigt vass sax igen :)

Alla hjärtans dag idag och allt är så puttinuttigt som det bara kan bli...eller? Inte hemma hos oss iallafall. Jag lyckades förstöra det gulliga jag hade förberett och allt pga mitt chokladberoende.

Sambon jobbar kväll/natt i veckan vilket betyder att vi inte träffas något förutom att vi sover några få timmar ihop. Därför hade jag köpt en chokladkaka till han igår och skrivit ett fint litet meddelande och lagt på köksbordet igår så han skulle få en trevlig överraskning när han kom hem. HUR TÄNKTE JAG DÄR?! En chokladkaka som tittade på mig varje gång jag gick förbi som bara skrek: ÄT MIG! Det bar sig inte bättre än att jag åt några bitar...och några till. Fy på mig! Fick ju då lov att skriva dit en ursäkt för att jag hade ätit ur hans present.

Men förövrigt kan jag ju tycka att kärlek är något man delar, så varför inte dela på chokladen också?